Ursprungligen postat av Gaffla
Ok, jag hade apotekets i två delar (med en liten innerring som extra tillbehör). Den lever nog än, om än dammig på en hylla i källaren. Trist syssla men väldigt praktiskt att man faktiskt får ut en hel del.
När jag fick mjölkstockning när sonen var två månader lånade vi hem en elektrisk - den var hemsk och det hjälpte inte särskilt.
Tror till och med den hette Alfa-Laval. Usch för att sitta där som en kossa
Jag satt på BB å pumpa med en sån elektrisk variant. Maken garva åt mig å sa att jag liknade en mjälkeskossa
__________________
I can only imagine what it will be like...
Will I dance for You Jesus
Will I stand in your presence or to my knees will I fall
Will I sing Halleluja
Will I be able to speak at all
Jag har egentligen aldrig pumpat utom på BB där så...
__________________
I can only imagine what it will be like...
Will I dance for You Jesus
Will I stand in your presence or to my knees will I fall
Will I sing Halleluja
Will I be able to speak at all
När bblir ett barn en "ungdom"?
Jag har en bekant som kallar sitt barn (födda 1997) för "ungdom".
Jag tycker det låter urfånigt att säga ungdom om en som börjar klass 6 till hösten
Än så länge säger jag barn till alla 3. Även om jag pratar om dem på ex jobbet så är det "barnen".
Att säga ungdomarna låter ju mest bara fjantigt.
__________________
I can only imagine what it will be like...
Will I dance for You Jesus
Will I stand in your presence or to my knees will I fall
Will I sing Halleluja
Will I be able to speak at all
Ursprungligen postat av Tattates
När bblir ett barn en "ungdom"?
Jag har en bekant som kallar sitt barn (födda 1997) för "ungdom".
Jag tycker det låter urfånigt att säga ungdom om en som börjar klass 6 till hösten
Än så länge säger jag barn till alla 3. Även om jag pratar om dem på ex jobbet så är det "barnen".
Att säga ungdomarna låter ju mest bara fjantigt.
Någon gång ungefär när de blivit byxmyndiga tycker jag.
Nej, men faktiskt... När de börjar kunna ha sex med statens lyckönskningar så tycker jag det börjar röra sig om ungdomar. Sedan kan jag tycka att de över 18 också är ungdomar ett tag i alla fall, samtidigt som "vuxna" per definition, men det kanske bara är ett ålderstecken.
Jag vet inte vad som är värst - att kalla barn för ungdomar eller tvärtom. Pratar ibland med en kvinna via jobbet. Hon jobbar mycket aktivit och konkret med ungdomar mellan 13 och 19. Men hon envisas med att kalla dem barna. Det låter rätt fjompigt.
När dom når tonåren är dom väl ungdomar eg? fast det kan ju vara rätt flytande, jag kallar ungdomar barn ibland, det känns inte som om det är så viktigt direkt.
Nej, jag kallar förstås mina egna barn för barnen. Jag säger inte "ungdomarna" om dem fastän de väl är det alla tre.
Men om man jobbar med ungdomar tycker jag det låter lite knasigt att kalla dem för barna. Men det är såklart ingen big deal.
Ursprungligen postat av duckie
Som han den där robinsondeltagaren som gråtandes ringde hem, vad var det hans mamma kallade honom...? nåt vedervärdigt var det iaf.
Ja mend et är just det där när man sitter på jobbet å någon pratar om sina barn som "igår kom ungdomarna hem .... bla bla bla..."
Jag får allergiska utslag, särskilt om "ungdomarna" kanske är typ 11 år
Såklart ingen livsviktig fråga eller fundering men.. Pja, liks en fundering.
__________________
I can only imagine what it will be like...
Will I dance for You Jesus
Will I stand in your presence or to my knees will I fall
Will I sing Halleluja
Will I be able to speak at all
Ursprungligen postat av Tattates
Ja mend et är just det där när man sitter på jobbet å någon pratar om sina barn som "igår kom ungdomarna hem .... bla bla bla..."
Jag får allergiska utslag, särskilt om "ungdomarna" kanske är typ 11 år
Såklart ingen livsviktig fråga eller fundering men.. Pja, liks en fundering.
Det är vad min mamma säger om mig Jag är lite inne på Gafflas variant att jobbar man med tonåringar är det ungdomar, ens egna är alltid barn.
__________________
People are strange when you're a stranger
Faces look ugly when you're alone
Women seen wicked when you're unwanted
Streets are uneven when you're down
Hrm, jag kastar mig in i tråden som den regelbundna AOT-forumist jag är (typ 10 inlägg/år...). Läste att ni diskuterade nappar och jag har en fundering över nappavvänjning.
Våra barn är nu 1,5 och 2,5 och jag hade nog tänkt att nappen skulle ryka kring jul. Storasyster använder den mest som leksak när hon ska somna, hon pillar mest på den.
Men om en slutar måste ju båda sluta - det lär ju vara omöjligt att låta lillebror ha napp men inte hon. Är det grymt att ta hans också? Vad har ni för tips, tankar eller idéer?
Ursprungligen postat av ponytail
Hrm, jag kastar mig in i tråden som den regelbundna AOT-forumist jag är (typ 10 inlägg/år...). Läste att ni diskuterade nappar och jag har en fundering över nappavvänjning.
Våra barn är nu 1,5 och 2,5 och jag hade nog tänkt att nappen skulle ryka kring jul. Storasyster använder den mest som leksak när hon ska somna, hon pillar mest på den.
Men om en slutar måste ju båda sluta - det lär ju vara omöjligt att låta lillebror ha napp men inte hon. Är det grymt att ta hans också? Vad har ni för tips, tankar eller idéer?
Min stora slutade medans lillebror hade kvar sin, det var inte så komplicerat. Jag sa kanske nåt om att lillebror är fortfarande liten eller nåt. (lillebror var 1 år då)
__________________
People are strange when you're a stranger
Faces look ugly when you're alone
Women seen wicked when you're unwanted
Streets are uneven when you're down
Stora damen är ganska bestämd av sig och även om vi verkligen försöker se till att hon inte tar lillebrorens grejer så hnder det att hon gör det... Dessutom har hon redan börjat kommenderar honom:
-Lillebror, ge mig röda nappen! (fast hon använder hans namn)
Och han raglar snällt iväg och tutar i röda nappen i hennes mun.
Tror du att det kan funka här också?
Saken är den tt om det ska vara slutnappat så vill jag inte gärna att det ska misslyckas - då känns det som att risken är större för att ett långdraget lidande (ur barnens synvinkel, jag kan nog leva med det).
Ursprungligen postat av ponytail
Hrm, och han lät helt snällt bli lillebrors napp?
Stora damen är ganska bestämd av sig och även om vi verkligen försöker se till att hon inte tar lillebrorens grejer så hnder det att hon gör det... Dessutom har hon redan börjat kommenderar honom:
-Lillebror, ge mig röda nappen! (fast hon använder hans namn)
Och han raglar snällt iväg och tutar i röda nappen i hennes mun.
Tror du att det kan funka här också?
Saken är den tt om det ska vara slutnappat så vill jag inte gärna att det ska misslyckas - då känns det som att risken är större för att ett långdraget lidande (ur barnens synvinkel, jag kan nog leva med det).
Nu var han aldrig intresserad av den så jag möttes aldrig av problemet. 2.5 år kan man vara ganska bestämd och lite trotsig, ni kanske ska sikta på att ge napparna till påskharen istället?
__________________
People are strange when you're a stranger
Faces look ugly when you're alone
Women seen wicked when you're unwanted
Streets are uneven when you're down
Ursprungligen postat av ponytail
Hrm, jag kastar mig in i tråden som den regelbundna AOT-forumist jag är (typ 10 inlägg/år...). Läste att ni diskuterade nappar och jag har en fundering över nappavvänjning.
Våra barn är nu 1,5 och 2,5 och jag hade nog tänkt att nappen skulle ryka kring jul. Storasyster använder den mest som leksak när hon ska somna, hon pillar mest på den.
Men om en slutar måste ju båda sluta - det lär ju vara omöjligt att låta lillebror ha napp men inte hon. Är det grymt att ta hans också? Vad har ni för tips, tankar eller idéer?
Så var det för mina gudbarn, de var 1,5 och 2,5 när de gav napparna till jultomten. Det var några dagars gråt för lillasyster men sen var det OK. Det var nog lättare för båda när tomten tog alla napparna.
Samma sak på sommaren då blöjorna skulle bort för storebror, då fick lillasyster också klara sig utan.... och det fungerade ju också bra.
Mmmistress och Tokyo, jag tackar för reflektionerna!
Det är inget som är superaktuellt just nu och vi får väl känna lite hur landet ligger när vi tycker att det är dags. Fast det var skönt att höra att det kan funka!
Ens egna vuxna avkommor är barna eller möjligen ungarna (de kan leva med det, säger de). Jag kan kalla mina litet vad som helst, alltefter mitt och deras humör.
Ungdomarna, det är ju jag och mina kompisar - i våra föräldrars och deras vänners ögon.
Ursprungligen postat av Aspe
Ens egna bara är barna eler möjligen ungarna. Ungdomarna, det är ju jag och mina kompisar - i våra föräldrars och deras vänners ögon.
Men man hoppas att baaarna ändå får ett glas öl!
__________________
Pleased to meet you, hope you guess my name. But what's puzzling you, is the nature of my game.
Miss World Peach Jag vill vara som Gaffla Jag knullar dig - därför finns du Det passar sig inte!
Sedan kan jag tycka att de över 18 också är ungdomar ett tag i alla fall, samtidigt som "vuxna" per definition, men det kanske bara är ett ålderstecken. 
Jag är lite inne på Gafflas variant att jobbar man med tonåringar är det ungdomar, ens egna är alltid barn.
Linjär visning
